Ger hopp om bot från
MATALLERGI
Det finns hopp, säger barnallergologen Caroline Nilsson som forskar om matallergier.
Runt om i världen görs lyckade försök med oral immunterapi där patienter med svår
allergi mot mjölk och jordnötter blir botade. Och tack vare nya analysmetoder kan
nu många patienter som trott att de är allergiska friskskrivas.
TEXT SUSANNE ROSÉN FOTO JOHANNA NORIN & COLOURBOX
12
I över två decennier har Caroline Nilsson haft
ett stort intresse för matallergier, både i sin
roll som specialist inom barnallergologi och
som forskare. Under dessa år har det skett en
spännande utveckling på området, som hon själv
har gett viktiga bidrag till.
– Ja, det händer mycket. Men det har också gått
inflation i ordet allergi. Det gör att de som är svårast
sjuka försvinner i massan.
Numera kan allergologer friskskriva patienter
på ett helt annat sätt än de kunde för 10–15 år sedan.
Det beror på att de har tillgång till andra analysmetoder
och mer kännedom om olika allergens
sammansättning och struktur. Patienter som trott
att de varit allergiska mot många saker visar sig
tåla mer än de tror.
– Vi vet till exempel att hälften av alla som har
allergiantikroppar, IgE, mot jordnöt egentligen har
en korsallergi mot björkpollen. De behöver inte oroa
sig för att få en livshotande allergisk reaktion om de
äter jordnötter. Ett blodprov ger svar på vilken sorts
jordnötsallergi man har.
Caroline Nilsson har många järn i elden. Hon
arbetar som barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
i Stockholm och forskar på Karolinska
Institutet, bland annat om oral immunterapi.
Det är en behandlingsmetod som i en rad försök
på olika håll i världen gett bra resultat på patienter
med svår allergi mot mjölk, ägg och jordnötter. En
liten mängd allergen ges via munnen och dosen
ökas sedan försiktigt. Målet är att öka toleransen
så mycket att patienten ska kunna äta födoämnet
utan att få en svår allergisk reaktion.
Behandlingen görs ibland med skydd av ett anti-
IgE-läkemedel, omalizumab. Det finns egentligen
för svår allergisk astma, men har visat sig användbart
även vid oral immunterapi eftersom det stoppar
produktionen av allergiantikroppar, IgE. Det
har även gjorts framgångsrika försök utan omalizumab.
EN SOLSKENSHISTORIA. År 2009 kom en tonårsflicka
till akuten på Södersjukhuset med en mycket
svår anafylaktisk chock. Caroline Nilsson träffade
henne då hon låg på intensiven.
– Det visade sig att hon var väldigt allergisk mot
mjölk och hade råkat äta ett bröd med ost i. Allergin
gjorde hennes liv bedrövligt på alla sätt och vis,
både i kroppen och själen. Hon vågade inte äta och
gick ned i vikt.
I samma veva åkte Caroline Nilsson på en internationell
allergikonferens. Där träffade hon ett par
brittiska läkare som hade använt omalizumab på
några patienter med svår mjölkallergi, och det hade
gått bra. När hon kom hem tog hon upp möjligheten
med flickan att på detta sätt öka toleransen för mjölk.
– Hon ville prova, och det var upptakten till allt
arbete kring toleransträning som vi i dag gör här
på Sachsska. Vi var mycket försiktiga och höll på
länge, i 5,5 år. Då introducerade vi både mjölk och
ägg och trappade sedan ned medicinen. I dag mår
hon bra och kan fortfarande äta mat som innehåller
ägg och mjölk.
BEHANDLAR JORDNÖTSALLERGI. Med stöd av erfarenheterna
från den framgångsrika behandlingen
designade Caroline Nilsson och hennes forskargrupp
en studie för att behandla jordnötsallergi. I
studien deltar 23 ungdomar i åldern 12–22 år, alla
har svår jordnötsallergi.
TEMA MAT