en effektiv behandling för denna patientgrupp. Nu utökas behandlingsarsenalen med IL-5-hämmare.
37
Ny behandling av
OVANLIG ASTMA
Omkring 10 000 astmatiker i Sverige kan vara aktuella för en ny form av behandling. Det handlar om
patienter som lider av en ovanlig form av sjukdomen, så kallad svår eosinofi l astma. Hittills har det saknats
Först ut på den svenska marknaden
var mepolizumab (Nucala),
tätt följt av reslizumab
(Cinqaero). Båda är godkända
av den europeiska läkemedelsmyndigheten
för behandling av vuxna patienter.
Ytterligare ett preparat – benralizumab
– är på gång.
Landstingens expertråd i frågor som
rör nya läkemedelsterapier, det så kalllade
NT-rådet, rekommenderar mepolizumab
som tilläggsbehandling vid så
kallad svår refraktär eosinofi l astma.
Beslutet kom i oktober förra året. När
det gäller reslizumab har rådet inte tagit
ställning ännu.
STORA FÖRVÄNTNINGAR. – Det fi nns
stora förväntningar på IL-5-hämmarna.
Man hoppas att de ska förbättra
tillvaron för en liten grupp svårbehandlade
patienter. I dag står dessa patienter
på höga doser inhalationssteroider i
kombination med annan underhållsbehandling.
Trots detta är det svårt att få
dem symtomfria, säger specialistläkare
Ellen Vinge, docent
i klinisk farmakologi.
Ellen Vinge är
verksam i landstinget
i Kalmar län och
ordförande i läkemedelskommittén.
Hon berättar att de
fl esta patienter med
svår eosinofi l astma
i dag tas om hand vid allergimottagningar
på sjukhus.
– Även behandlingen med IL-5-hämmare
kommer att ske vid sjukhus. Det
beror på att den måste övervakas av en
specialistläkare i allergologi eller lungmedicin,
förklarar Ellen Vinge.
AVTAL REDUCERAR PRISET. Mepolizumab
injiceras under huden och var
fjärde vecka är det dags för en ny dos.
Behandlingen är tänkt att ges fortlöpande
och syftar främst till att minska
besvären i luftvägarna och öka livskvaliteten.
I studier har mepolizumab visat sig
kunna halvera antalet försämringsperioder.
Enligt NT-rådet kan en behandling
med mepolizumab vara aktuell om
patienten haft minst fyra försämringsperioder
under det senaste året. Eosinofi
lvärdet i blodet ska också vara högt,
trots pågående behandling med orala
steroider.
Runt om i Sverige inleds nu behandling
med mepolizumab. I Kalmar län
fi nns mellan 10–15 patienter som kan
vara aktuella, enligt Ellen Vinges uppskattning.
De nya läkemedlen är dock dyra. När
det gäller mepolizumab har NT-rådet
förhandlat fram ett avtal om reducerat
pris med läkemedelsföretaget. I och med
detta anses behandlingen som kostnadseffektiv.
– Även om priset fortfarande är högt
tror jag att det kan vara värt pengarna.
För den här lilla patientgruppen kan behandlingen
betyda väldigt mycket, konstaterar
hon.
SÅ FUNKAR DET. Eosinofi l astma kan
beskrivas som en svår, icke-allergisk
subtyp av astma. Sjukdomen kännetecknas
av att patienten har höga nivåer
av eosinofi ler i blodet liksom i slemmet
i luftvägarna. Tillståndet är långvarigt
och påverkar patientens livskvalitet negativt.
Eosinofi ler är en sorts vita blodkroppar
som är inblandade i den kroniska
luftvägsinfl ammationen vid astma. Vid
tillväxten av de infl ammationsskapande
eosinofi lerna spelar en kemisk budbärare,
Interleukin 5 (IL-5), en nyckelroll. Det
är denna signalsubstans som ”talar om”
att produktionen av eosinofi ler måste
öka.
De nya läkemedlen binder sig till
IL-5 och hämmar dess aktivitet. När
signalvägen inte fungerar som den ska,
hejdas produktionen och tillväxten av
eosinofi ler. Det här är en ny verkningsmekanism
för ett astmaläkemedel.
Patienter med svår allergisk astma
är däremot inte målgrupp för behandling
med IL-5-hämmare. Här kan istället
omalizumab (Xolair) användas
som tilläggsbehandling. Detta läkemedel
blockerar antikroppen IgE (Immunoglobulin
E) och verkar därmed via en
annan mekanism.
I vissa fall överlappar dock de båda
målgrupperna varandra. ■
TEXT BARBRO FALK FOTO PRIVAT
Ellen Vinge.
MEDICIN