Många med matallergi
saknar korrekt diagnos
34
vid Umeå universitet och allergikonsulent
på Barn- och ungdomscentrum vid
Norrlands Universitetssjukhus.
I de fl esta fall vänjer sig barnen vid att
undvika vissa livsmedel, livskvaliteten
påverkas inte negativt. Men det medför
ett problem, nämligen att många barn
och föräldrar inte uppsöker sjukvård för
att få en korrekt diagnos.
– Barn som har vuxit
ifrån sin allergi fortsätter
undvika viss mat i onödan.
Samtidigt fi nns
det en risk att de som
har en allvarlig födoämnesallergi
försvinner
i den stora massan
av barn som säger att
de inte tål mat. De kanske
inte får rätt behandling
eller kunskap i att hantera svåra
reaktioner, säger Åsa Strinnholm.
Matprovokationen följdes upp efter
ett år. Både barn och föräldrar intervjuades,
och samtliga såg det som en positiv
upplevelse. De barn som fi ck allergiska
symtom under provokationen sa sig ha
fått bättre kunskap om vilka symtom de
RISKERAR ATT MISSAS. Vart femte skolbarn
har en överkänslighet mot mat enligt
deras föräldrar – men bara ett fåtal
visade sig vara aktivt allergiska när de
utsattes för en matprovokation. Att hitta
de allvarliga fallen i den stora massan är
en utmaning för vården visar sjuksköterskan
Åsa Strinnholms avhandling.
Den första delstudien i avhandlingen
genomfördes redan 2006. I en enkät
svarade då 21 procent av föräldrarna att
deras barn hade någon form av matallergi.
Fyra år senare gjordes en uppföljning,
där den rapporterade överkänsligheten
hade ökat ytterligare.
I uppföljningen visade det sig att fem
procent helt hade eliminerat mjölk, ägg,
fi sk och vete från kosten. De barn som
bedömdes ha en pågående matallergi
inbjöds till matprovokation där de utsattes
för de födoämnen de misstänktes
vara känsliga för. I slutänden visade det
sig att mindre än en procent ansågs ha
en pågående födoämnesallergi.
– Vi kan inte dra några generella slutsatser
om vad det beror på. Hos en del
har överkänsligheten helt enkelt vuxit
bort, säger Åsa Strinnholm, doktorand
kunde få om de åt livsmedlet av misstag
och hur de då skulle hantera situationen.
De som kunde återintroducera livsmedlet
i sin kost efter matprovokationen
upplevde att livet blivit mindre begränsat
än tidigare och ansåg också att det
sociala umgänget blivit lättare.
Men studien visar samtidigt att en del
barn inte återintroducerade livsmedlet
trots att de inte fi ck
några allergiska besvär i
samband med provokationen.
– En anledning till
detta var fortsatt rädsla
för födoämnesorsakade
reaktioner. På
det hela taget vill jag
uppmana vårdpersonal
att i större utsträckning använda
matprovokation, men vi
måste bli bättre på att följa upp och utvärdera
resultaten. Varför väljer vissa att
inte följa våra råd? Vad kan vi bli bättre
på? Vi inom vården kan göra en del
själva, men det behövs också fl er studier
för att få svar på alla frågor, säger Åsa
Strinnholm.
App för dina mediciner
ALLT PÅ ETT STÄLLE. Astma- och Allergiförbundet
lanserar nu tillsammans med
företaget FRISQ appen Astma och allergi.
Med den kan du enkelt hantera
allt som rör familjens läkemedelsrecept
och få aktuell information om astma
och allergi. Du får även tillgång till andra
smarta funktioner som hjälper dig att
få en bättre bild över just din hälsa – allt
samlat på ett och samma ställe.
Varje gång du lägger en läkemedelsbeställning
via appen, doneras en del av
kostnaden till Astma- och Allergiförbundets
forskningsfond.
– Barn som
vuxit ifrån sin
allergi fortsätter
undvika viss
mat i onödan
I appen Astma och allergi
kan du till exempel:
● Se dina och anhörigas läkemedels recept,
inklusive recepthistorik.
● Beställa dina och anhörigas apoteksvaror
från etablerade apoteksaktörer.
● Ta del av senaste nyheterna och spännande
innehåll från Astma- och Allergiförbundet.
● Läsa din medicinska journal, i samarbete
med 1177 Vårdguiden.
COLOURBOX