TEMA REGIONAL SAMVERKAN
Konsultens råd
Pär Johansson har varit engagerad
i bildandet av många regionala
organisationer kring avfall. Han kan
guida mellan samverkansformer,
identifiera nyckelpersoner och få
rull på verksamheten.
I GRUNDEN ÄR han lantmätare, och beskriver sin egen kompetens
som grund men bred.
– Jag är inte expert på någon enskild detalj, däremot kan jag
lite om många saker och kan sätta ihop det: hur kommunen
fungerar, lagstiftning, avfallsverksamhet, biogas, klimatpåverkan.
Då får man överblick och ser vart vi är på väg, säger Pär
Johansson.
– Jag är intresserad av att få många aktörer att dra åt samma
håll, det är det roligaste. En process innebär att man höjer kunskapen
och skapar gemensamma mål för att sedan se till att det
blir genomfört. Det kräver god personkännedom.
Mellan två och tre år kan det ta att få ett regionalt bolag eller
ett kommunalförbund på plats och under den perioden kan
det behövas en extern motor, ett nätverk av experter och ofta
någon som kan jämka samman många åsikter. Det är vad Pär
Johansson erbjuder.
Bolag eller förbund?
Vilken samverkansform man bör välja hänger ihop med vilka
mål som satts för verksamheten.
– Bolag är att rekommendera när affärsmässighet och
ägarstyrning är centrala frågor, exempelvis om det gäller att
optimera utnyttjandet av en anläggning. I ett bolag är det också
möjligt att överbrygga stora skillnader mellan ägarkommunerna.
Om samverkan sker mellan avfalls- och VA-sidan är bolag
oftast bästa val, eftersom VA är ett så anläggningstungt område,
säger Pär Johansson.
– I förbund är avsikten oftast mer miljöinriktad och mer att
26 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2018
likna vid en ny kommun med
gemensam styrning via ett
nytt förbundsfullmäktige
eller direktion.
Medan renhållningsordning
och taxa kan skilja
mellan ägarkommunerna i
ett bolag är de nästan alltid
gemensamma i ett kommunalförbund.
När avfall ingår i ett större
kommunalt bolag, exempelvis
ett energibolag, brukar
TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
det vara svårt att bryta ut denna verksamhet. Då ger den kommande
lagstiftningen om avtalssamverkan nya möjligheter till
regionalt samarbete.
– Att samverka via avtal kan vara ett bra alternativ. Men i
längden kan det bli slitsamt, eftersom man måste arbeta mot
både sina egna och andras kommunpolitiker.
Fem faktorer för framgång
Efter sina många år som ”barnmorska” för kommunala samverkansformer
kan Pär Johansson identifiera en rad framgångsfaktorer:
• Se till att ha med rätt politiker med rätt inflytande och
mandat så att kommunikationen mot kommunstyrelsen
fungerar. Sätt gärna ett kommunalråd i första styrelsen, när
man har kommit igång är det mer förvaltning och inte lika
viktigt.
• Det är viktigt att skapa en förståelse för varför man gör det
här och vad vi behöver för att uppnå våra mål. Har man inte
varit med kan både tjänstemän och politiker uppleva det
som att man privatiserat verksamheten, när man egentligen
bara skapar en juridisk struktur för samarbete.
• Förtroende mellan kommunerna är viktigt, liksom tålamod.
• Eldsjälar är jätteviktiga. Det gäller att fånga upp dem och
tydliggöra struktur och färdriktning för dem. Engagemanget
kanske inte alltid går åt rätt håll, men får man med sig dem
är de väldigt viktiga katalysatorer.
Krävande framtid
Även om processen för att skapa en gemensam organisation
kan vara krävande, är det något som fler kommuner borde ge
sig på.
– När insamling av förpackningar och tidningar kommer in i
bilden, eller regional självförsörjning av biogas för sopbilar, då
är det större strukturer som ska till, säger Pär Johansson.
Men om nu kommunerna är för små för att klara de lagstadgade
kraven på en miljösäker hantering av hushållsavfallet med
hög servicenivå, bör inte ansvaret hellre ligga regionalt?
– Det är ändå viktigt med den kommunala demokratin.
Skulle man lägga avfallshanteringen på länsstyrelsenivå eller
regionnivå, då förlorar man närheten till medborgarna så man
kan nå dem för att ändra beteende – sortera rätt eller köpa
begagnade kläder. Man måste få någon form av engagemang på
lokalnivå. Utmaningen är att jobba med regionala organisationer
OCH se till att ha ett fungerande arbete i kommunen.
Minsta gemensamma nämnare
Det finns olika nivåer av samverkan men för vissa frågor bör man
sträva efter likvärdiga lösningar, menar Pär Johansson:
• De övergripande avfallssystemfrågorna bör vara samordnade,
som systemval för matavfall och fastighetsnära insamling.
• Kommunerna bör ha samma skyltning på
återvinningscentralerna, men lokala förutsättningar i standard
och öppettider kan skilja beroende på kommunstorlek.
• Utbildning av personal ska vara samordnad.
• Det bör kunna gå att upphandla avfallstjänster och material/
fordon på ett enhetligt sätt.
• Information och kommunikation bör vara samordnad och
enhetlig.