REGIONAL SAMVERKAN TEMA
Tre röster om tre samverkansformer
Kommunalförbund Regionalt bolag Gemensam nämnd
Veronica Carlsson Ulff, renhållningschef
Säffle/Åmål
Ända sedan 1960-talet har Säffle och
Åmål samarbetat kring deponin, som ligger
i Åmål. Det utvecklades så småningom
till en gemensam teknisk nämnd där
avfall samsas med VA, gata, lokalvård,
park och fritid.
– Vi har gemensam avfallsplan, föreskrifter,
kundtjänst och verksamhets-
system, säger Veronica Carlsson Ulff.
Driftformen när det gäller insamlingen
av kärl- och säckavfall skiljer sig åt,
egen regi i Åmål och entreprenad i Säffle.
Däremot upphandlas slaminsamling
gemensamt, vilket skett även innan den
gemensamma nämnden tillkom.
– Avfallstaxan beslutas fortfarande av
respektive kommunfullmäktige, men det
vore intressant att börja titta på att skapa
ett gemensamt taxekollektiv.
Kompetensförsörjning var den viktigaste
anledningen till samverkan.
– Det är lättare att locka personal,
både drift och administrativ, till en större
organisation. Det krävs idag allt mer avancerad
teknisk kompetens för att utföra
vårt uppdrag. Vi skulle heller inte kunna
hålla den servicenivån på vår kundtjänst
som vi har idag utan samarbete.
Den största utmaningen ligger på det
administrativa planet:
– Länsgränsen går mitt emellan oss,
så förutom att jobba mot två miljökontor
jobbar vi mot två olika länsstyrelser.
Nr 3 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 27
Lars-Erik Andersson, förbundsdirektör
SÅM, Samverkan Återvinning Miljö
Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo
– GGVV-kommunerna – startade sin
verksamhet inom SÅM den 1 januari i år.
– Jag tror att man valde ett förbund för
att GGVV har samarbetat i många andra
frågor och ville att varje röst skulle vara
värd lika mycket, så ingen skulle känna
sig överkörd, säger Lars-Erik Andersson.
Ofta har tjänstemännen i mindre kommuner
ett brett ansvarsområde, vilket
man ville ändra på genom förbundet.
– Vi kan lägga ett annat fokus på renhållningsfrågorna
och nu är vi fler som
jobbar bara med de här frågorna. Det gör
att vi på ett bra sätt uppfyller kraven som
kommunen ska göra. Som förbund har
vi inte heller alla instanser som beslut
måste passera.
– Jag tror att det kommer att vara
mycket fokus på avfallsfrågorna fram-
över, då är det lättare att vara en lite
större enhet än en liten del i en kommun
där det prioriteras andra frågor.
Med tanke på de krav som kommer lär
det också bli svårt att ha en person som
jobbar ensam med avfallet.
Ulf Persson, vd June Avfall och Miljö
Vid årsskiftet startade Jönköping, Mullsjö
och Habo sitt gemensamma bolag.
Ekonomin och påverkansmöjligheterna
påverkade valet av verksamhetsform,
menar Ulf Persson.
– Jönköping har investerat väldigt
mycket i sin avfalls-infrastruktur med
fastighetsnära insamling och utbyggda
sortergårdar återvinningscentraler. I en
bolagsform kan vi styra upp rösträtt och
kontrollera olika delägares tillgångar på
ett annat sätt än i ett kommunalförbund.
Själva samverkan var dock inget svårt
val.
– Den främsta anledningen var att
Habo och Mullsjö behövde hjälp att
utveckla sin avfallsverksamhet, men det
är heller ingen nackdel för Jönköping att
ingå i en större organisation.
Olika kulturer lär mötas när kommuner
samarbetar. Återvinningscentralernas
öppettider och fraktioner har fått
samordnas för att effektivisera transporterna.
Företagare har också fått svårare
att smita in som privatpersoner för att
lämna sitt avfall här.
– Jag tycker inte att man ska vara rädd
för att gå ihop, det kostar för mycket att
vara själv, men man ska ha respekt för
det administrativa arbetet som ett sammangående
medför.
Foto: Jan Andersson