AKTUELLT
Saneringen efter den stora branden förra sommaren vid
Kirunas avfallsanläggning kommer att ske i sommar.
Nr 3 2018 AVFALL OCH MILJÖ | 39
viss mängd hamnade utanför uppsamlingen
av lakvatten. De första proverna
visade att lakvattensystemet hade höga
värden av BOD men i övrigt bra rening
av bland annat tungmetaller. Vatten
som rann ner i diken hade förhållandevis
höga halter av kväve, BOD, TOC och
tungmetaller, berättar miljöingenjör
Emilia Öberg.
Myrmark förbryllar
Grundvattnet runt avfallsanläggningen
visade inga förhöjda halter och heller
inga oljeföroreningar. Prover togs på den
enskilda dricksvattentäkt som försörjer
anläggningen med vatten och ingen
påverkan syntes. Det finns dock en myr
intill anläggningen med högre halter av
bland annat kväve. Däremot bedöms de
små, förhöjda halterna av kväve vid en
bäck och en sjö nedströms myrmarken
vara ofarliga.
– I det här skedet kommer vi att
lägga stort fokus på saneringen inne på
anläggningen och hur den påverkar lakvattensystemet.
Inte minst med tanke på
situationen nu i sommar med eventuell
vattengjutning av brandskadade massorna
för att det inte ska slå upp eld under
saneringen, säger Emilia Öberg.
STORBRANDEN PÅ AVFALLSANLÄGGNINGEN
i Kiruna pågick 20-22 juni ifjol.
Det fanns ett sort miljöfokus redan under
räddningsarbetet med samråd mellan
Tekniska verken, Räddningstjänsten och
myndigheter. Inget brandskum användes
och ambitionen var att minimera användningen
av släckvatten för att undvika
läckage av lakvatten.
ETT BRANSCHGEMENSAMT ÅTAGANDE
för att minska risken för brand i avfall
håller på att tas fram inom Avfall Sverige.
En krishandbok med användbara checklistor
finns redan nu för nedladdning från
medlemssidorna på www.avfallsverige.se
Råd för ökad brandsäkerhet
Ett 30-tal konkrets tips på hur riskerna för bränder
vid avfallslagring kan minskas ges i en färsk Avfall
Sverige-rapport.
TEXT: ANDERS, LÖNNERMARK, RISE
PROJEKTET HAR GENOMFÖRTS av
Rise, Research Institutes of Sweden och
Sweco.
Läs mer i rapport 2018:09 Brandsäkerhet
vid lagring av avfallsbränslen, som
medlemmar kan ladda ner gratis från
www.avfallsverige.se
DET INTRÄFFAR I storleksordningen 60-70
bränder årligen i avfallsanläggningar i
Sverige. Brandorsaken är i de flesta fall
antingen självantändning eller okänd.
Man kan även konstatera en svag ökning
i antal bränder per år under perioden
2012–2015. Detta innebär kostnader
både miljömässigt och ekonomiskt, till
exempel i form av stillestånd eller för
hanteringen efter en brand. Det är därför
viktigt att dra lärdom av erfarenheter
från inträffade bränder och från utfört
säkerhetsarbete.
För att just sammanställa erfarenheter
från olika inträffade bränder har
ett forskningsprojekt genomförts med
finansiering av Avfall Sverige. Projektet
var uppdelat i tre huvuddelar: analys av
insatsstatistik från MSB – Myndighe-
ten för samhällsskydd och beredskap,
workshoppar med representanter för
olika avfallsanläggningar samt analys av
olika dokument från avfallsanläggningar.
Dokumenten som studerades var en
lagringplan, några beredskapsplaner/
insatsplaner samt några släckvattenutredningar.
Dessutom erhölls resultat från
släckvattenanalyser från några anläggningar.
Huvudresultaten från projektet kommer
från två workshoppar där representanter
från avfallsanläggningar fick svara
på frågor om hur de såg på och hanterade
olika skeden i samband med en brand,
vad de ansåg fungerade bra och vad de
skulle vilja förbättra.
Några viktiga frågor var tillgång till
material att släcka med och hantering av
förorenat släckvatten. Diskussionerna
och erfarenheterna ledde fram till drygt
30 rekommendationer, vilka skulle kunna
ligga till grund för framtida riktlinjer.
Rekommendationerna presenteras i detalj
i projektrapporten, inklusive förslag
på hur man kan gå tillväga, men några
exempel är:
• Begränsa lagerstackarnas storlek
• Säkerställ tillgång till släckvatten
• Säkerställ plats på anläggningen för
omflyttning av material
• Säkerställ tillgång till täckmaterial
• Upprätta en lagringsplan
• Genomför en släckvattenutredning
• Anordna en mottagningskontroll.
Elin Hansson, projektledare.