EU:s nya avfallslagstiftning
snart i hamn
Europaparlamentet har röstat ja till en ny avfallslagstiftning och därmed
en omläggning av politiken mot en cirkulär ekonomi i Europa.
DE AMBITIÖSA MÅL som föreslagits röstades
igenom. Det innebär att Europa
kommer att behöva öka materialåter-
vinningen rejält:
• År 2025 ska minst 55 procent av det
kommunala avfallet i EU återvinnas till
nytt material. Målet ökar till 60 procent
år 2030 och till 65 procent år 2035.
• 65 procent av allt förpackningsmaterial
bör återvinnas år 2025, och 70 procent
år 2030. Separata mål slås fast för vissa
typer av förpackningsmaterial, som till
exempel papper och kartong, plast, glas,
metall och trä.
Dessa mål gäller materialåtervinning inklusive
förberedelse för återanvändning.
Med direktivet införs en ny definition
för kommunalt avfall, snarlik den svenska
definitionen för hushållsavfall. Direktivet
innehåller också minimikrav för
utformning av lagreglerade producent-
ansvar, till exempel vad som ska ingå i
det ekonomiska ansvaret. Den svenska
regeringens förslag om att förtydliga
producentansvaret för förpackningar och
returpapper, som just nu remitteras, är
delvis en anpassning till EU:s nya regler.
– Avfallsdirektivet är nyckeln till att
öka resurshushållningen i Europa. Om
det genomförs som planerat kommer det
att leda till stora miljöförbättringar och
Budgetsatsningar på biogas
Regeringen satsar 270 miljoner kronor på biogas i sin vårproposition för
att justera den ojämlika konkurrenssituationen mot importerad dansk
biogas. ”Det ger biogasen en framtid”, kommenterar Avfall Sverige.
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2018
År 2030 ska minst 75 procent av glasförpackningarna
materialåtervinnas, enligt de mål
som EU-parlamentet nu röstat igenom.
NYHETER
tillväxt av nya jobb och verksamheter,
säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.
Deponierna bantas
Andelen hushållsavfall som får deponeras
begränsas till högst 10 procent år
2035. Länder som idag deponerar mycket
får anstånd till 2040. Sverige, som i
praktiken inte deponerar något hushållsavfall,
berörs däremot inte.
Det blir också krav på separat insamling
av fler fraktioner. Från år 2025 måste
textilier och farligt avfall från hushåll
samlas in separat. Det samma gäller för
biologiskt nedbrytbart avfall från och
med år 2024, såvida det inte återvinns.
I enlighet med FN:s mål för hållbar utveckling
bör EU-länderna också sikta på
att minska matsvinnet med 30 procent
fram till 2025 och med 50 procent fram
till 2030. Konsumenters förståelse av
begrepp som ”sista förbrukningsdag” och
”bäst före”-datum på livsmedelsetiketter
bör också förbättras.
Oklar statistik
– Det är bra att återvinningsmålen
höjs, att det nu finns en definition för
kommunalt avfall och minimikrav kring
producentansvar. Fortfarande finns dock
en osäkerhet kring hur återvinningsmål
ska mätas. Och det är obegripligt att det
fortfarande inte finns mål för återvinning
eller deponeringsminskning för affärs-
och industriavfall. Där hade behövts
högre ambitioner, säger Weine Wiqvist.
Nu återstår ett formellt godkännande
av rådet innan den nya avfallslagstiftningen
kan publiceras i EU:s officiella
tidning, som innehåller alla EU:s rättsakter.
– Det är väsentligt att nu sätta igång
processen med att införa EU:s nya regler
i svensk rätt. Det är väldigt många detaljer
som måste beaktas, avslutar Weine
Wiqvist.
– Det är mycket positivt att regeringen
hörsammat behovet av omedelbara
åtgärder för att utveckla biogasen i Sverige,
säger Weine Wiqvist, vd för Avfall
Sverige.
Regeringen breddar det stöd som redan
finns för gödsel så att produktionsstödet
omfattar fler substrat, inklusive mat-
avfall och slam. Stödet ska också justera
den snedvridna konkurrensen från importerad
gas med produktionsstöd.
– Med regeringens nya satsning har
biogasen en tydlig framtid, vilket är viktigt
för miljö och samhälle i stort, säger
Weine Wiqvist.
Det föreslagna stödet gäller under 2018.
– Att det nya stödet bara är tillfälligt
innebär att det fortfarande krävs långsiktigt
stabila spelregler. Därför är det
angeläget att den av regeringen sedan
länge utlovade biogasutredningen om
långsiktiga styrmedel kommer igång
snarast, så inte utvecklingen bromsas
ytterligare, säger Weine Wiqvist.