Avfall och Miljö nr 3 2018

AKTUELLT Kiruna ett år efter branden: Nu börjar det Det är ett år sedan Kiruna drabbades av en omfattande brand på sin avfallsanläggning. Den kommande som- maren sker huvudsaneringen genom en total- entreprenad. Tekniska verken i Kiruna AB har lagt ner stora resurser på att hitta en bra lösning och även för att hantera förorenat vatten. TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON, FRILANSJOURNALIST FOTO: MATTIAS FORSBERG, TEKNISKA VERKEN Uppskattningsvis 9 000 ton avfall brann i juni förra året och kvävdes först efter att ha täckts över med 11 000 ton moränmassor med jord, sten och sand. Släckvatten, även från helikopter, användes också under räddningsinsatsen. – En testsanering genomfördes på en begränsad del av ytan under två veckor i höstas och vi bestämde efter det att vänta med en komplett sanering till nu i sommar, berättar projektledaren Elin Hansson. Testsaneringen skedde genom att anlita entreprenör via ramavtal och nu arbetar Tekniska verken i Kiruna för fullt med ett förfrågningsunderlag för totalsaneringen. Inriktningen är att saneringen ska inledas i juni och där en entreprenör får stor frihet att omvandla brandplatsen till en tom yta. – Vi kommer att ge ett antal ingångsparamentrar kring exempelvis volymer, vad det handlar om för typ av avfall och 38 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2018 stora arbetet provtagningsresultat. Utifrån det blir det upp till anbudsgivarna att presentera tänkbara lösningar, säger Elin Hansson. Kan inte förbrännas Testsaneringen med schaktning av en del av jord- och avfallsmassorna gav både positiva och negativa resultat. – Vi kan inte se att jorden behöver klassas som farligt avfall men så använde vi också till största delen IFA- och MKM-massor, som passar för mindre känslig markanvändning, för att täcka över. Men däremot blir det svårt att låta det brandskadade avfallet gå till förbränning i fjärrvärmeproduktionen. Vår värmepanna sätter igen om avfall som innehåller för mycket sand och grus används. Det kan bli aktuellt att transportera avfallet till destruktion och i det sammanhanget har Kirunas speciella, geografiska läge längst i norr betydelse. – Det är klart att det blir väldigt kostnadsdrivande för oss med långa .tema Risk och säkerhet Det brinner! Med 21 000 ton avfall lagrat och vindar som ligger på in mot staden är brand det sista man vill ha. Men i juni var det just det besked som Pär Lundström på Tekniska Verken i Kiruna fick. – BRANDEN BÖRJADE 17.30 på tisdagen den 20 juni. Eftermiddagsskiftet arbetar på återvinningscentralen som ligger på samma plats. Jag är hemma och får besked några minuter efter att branden startat, då är räddningstjänsten redan på väg, berättar Pär Lundström, enhetschef på Kiruna Kraft. Det är inledningen på två mycket intensiva dygn, som engagerar ett stort antal personer från Tekniska Verken och från räddningstjänst men också från entreprenörer som ställer upp. Elden startar i en bränslelada, där verksamhetsavfall krossas inför transport till kraftvärmeverket. – Vi har kamerasystem så vi kan se hela händelseförloppet. Man ser att det går väldigt fort, på några minuter har det tänt nästa hög, säger Pär Lundström. transporter, men förhoppningen är att anbudsgivarna har god erfarenhet av den här typen av arbete och kan föreslå den mest kostnadseffektiva lösningen, säger Elin Hansson. Planering får ta tid I viss mån var svårigheterna med saneringen större än företaget räknade med och det resulterade också i att saneringen sköts upp till nu i sommar. – Det är många överväganden som behöver göras och vi har lagt ner ett gediget arbete på att lösa problemen och kommer att få lägga ner en hel del resurser även framöver, säger Elin Hansson. Tekniska verkens dotterbolag Kiruna kraft, som sköter driften av avfallsanläggningen, har ansvar för brandens vattenpåverkan och även där har det krävt många timmar av provtagning och analyser med ett arbete som kommer att vara intensivt under resterande 2018. – Det rörde sig om ganska stora mängder släckvatten, vilket resulterade i att sid 18 AVFALL OCH MILJÖ 4.17 plats, som löser problemet. Strax därefter backas pumphuset på i det intensiva släckningsarbetet, dock fungerar det fortfarande. Men ska dammen för släckvatten räcka? Alla slambilar engageras för att köra vatten. Elden sprider sig och nu är det en hel del plast som brinner. Svart, giftig rök förs med vinden in över Kiruna. Räddningstjänsten går ut med meddelande till allmänheten att stänga fönster och ventilation. Dagis och fritidshem har redan skickat hem barnen. När brandröken nu sprider sig stänger också flera butiker och kontor. Räddad av morän Att vatten inte räcker för att stoppa elden står nu klart. Brandgata Totalt innehåller bränsleladan närmare 1 000 ton avfall. Ytterligare 20 000 ton lagras öppet på anläggningen runt ladan. Att få ut besökare från återvinningscentralen och hindra branden från att spridas är första prioritet. En brandgata skapas – tur att det redan finns personal på plats och fordon att baxa undan soporna med. Och bra att det finns tillgång till radiokommunikation för att samordna arbetet. – Vi har ett eget brandpostsystem som räddningstjänsten kopplar upp sig på. Efter ett tag vattenbombar de också med helikopter för att förhindra spridning. Man de kan inte släcka elden. Så brinner elledningarna till brandpostpumparna av – inget vatten. Pär Lundström får snabbt en elfirma på .TEMA RISK OCH SÄKERHET 0 Ett jordlager blev räddningen för Kiruna avfallsanläggning. AVFALL OCH MILJÖ 4.17 sid 19 – Som tur var har vi ett jordlager knappt 100 meter från brandens centrum. Det är en lycklig omständighet. På torsdagen, två dygn efter larmet, har vi täckt 100 x 100 meter med jord, säger Pär Lundström. Först nu är branden under kontroll. Äntligen kan de slappna av efter 48 timmars tufft arbete. – Jag och min driftchef gick omlott, liksom personalen. De var väldigt villiga att hjälpa till, de gjorde verkligen heroiska insatser under flera dygn. – Vår egen personal har betydelse i en sådan situation. Man kan inte backa undan och tro att räddningspersonalen ska lösa allt, de kan bara minimera skadorna. Vår kunskap om området behövs. – För mig gällde det att överblicka och försöka se nästa steg, inte bara ha fokus på branden utan också spärra av området, så inte obehöriga kom in. Under släckningsarbetet var miljön högt prioriterad. Därför användes inget skum vid släckningen och mängden vatten minimerades för att undvika att lakvatten läcker ut. Till stor del återanvändes släckvattnet genom att pumpas från den lakvattenrening som finns på Många avfallsbränder Under 2015 uppstod 89 bränder i avfall (ej byggnader). De flesta, 50 stycken, startade i flis, sju i sågspån och 32 stycken i annat avfall. Förebygg och hantera bränder • Mottagningskontroll Lagra på rätt sätt, exempelvis så att lättantändliga material inte utsätts för tryck Övervaka för att upptäcka brand tidigt • Ha utrustning på plats, exempelvis i fordon • Tillgång till vatten och material att släcka med • Insatsplaner och beredskapsplaner Underhåll och brandövningar. Källa: Rise och Sweco ur kommande rapport till Avfall Sverige Läs mer i rapport D2007:05 Att minska risken för brand på deponier, som medlemmar kan ladda ner gratis från www.avfallsverige.se anläggningen och ut över de brinnande ytorna. Utbildning När Pär Lundström idag blickar tillbaka ser han att vissa saker hade kunnat göras annorlunda. – Vi skulle ha genomfört fler brandövningar, konstaterar han. Men det fanns trots det en god beredskap i form av släckvatten, brandposter, bevakning via kontrollrummet och kameraövervakning. – Det är visserligen ingen värmekänslig kamera. Men jag tror inte att en värmekamera hade gjort att vi upptäckt branden så mycket tidigare, det går så otroligt fort ändå. Den utsedda krisledningsgruppen kallades in och kunde snabbt samlas. De hanterade bland annat mediala frågor. På hemsidan lades också hela tiden senaste nytt om utvecklingen ut. Efterarbete Ännu, drygt två månader efter branden, pyr det i högarna på Kiruna avfallsanläggning. Byggnaden där branden startade är totalförstörd. – I övrigt är det inte så stora skador på anläggningen, förutom en del markskador där lastdumprarna har kört och ett staket som skadades i branden. Det viktigaste är att vi klarade oss utan några personskador, säger Pär Lundström. Pär Lundström, enhetschef på Tekniska Verken i Kiruna, jobbade intensivt tillsammans med personalen för att hindra spridning och lösa alla problem som uppstod under släckningsarbetet. Det återstår att ta rätt på och sortera allt avfall i rätt fraktioner. Det kommer också att tas prov på recipienter av lakvatten från släckningsarbetet och på jord där stoft från röken följt med regnvatten ner. Bland annat kommer innehåll av metaller, dioxiner, kolväten av olika slag och bromerade flamskyddsmedel att undersökas. Tekniska verken kommer att säkerställa eventuell miljöpåverkan tillsammans med berörda myndigheter. Ett förebyggande arbete väntar nu. – Preventivt handlar det om storleken på lagret och ännu fler brandgator. Om en brand uppstår ska den inte kunna bli så stor. Två parametrar är särskilt viktiga för att kunna hantera en brand, menar Pär Lundström: – Att det finns material som man kan täcka med och att det finns en maskinpark så man kan isolera och täcka material. TEXT: KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO: MATTIAS FORSBERG, TEKNISKA VERKEN 0