23
Tester ger
ökad trygghet
Det finns en del patienter som tror
sig ha en svår allergi mot till exempel
nötter, men som i grunden
har en pollenallergi som enbart ger
lindriga besvär.
Nu för tiden går det att undersöka om allergin
är en så kallad äkta allergi eller om reaktionerna
i själva verket beror på en korsallergi mot till exempel
gräs- eller björkpollen. Detta kallas komponentdiagnostik
och görs genom att man i ett
blodprov analyserar IgE-antikroppar mot de olika
proteinerna i nöten.
NY METOD. Eftersom den här diagnosmetoden inte
har använts i mer än 5–10 år finns det troligtvis en
hel del patienter som aldrig blivit ordentligt utredda
och som utvecklat en stor oro helt i onödan. För
vuxna och unga vuxna som fått en allergidiagnos
som barn och sedan dess levt ett liv där de känt sig
begränsade av sin allergi kan det därför vara en bra
idé att be om ett komponentdiagnostik-prov. Det
menar Caroline Nilsson, barnallergolog på Sachsska
barn- och ungdomssjukhuset.
KONTAKTA VÅRDCENTRAL. – Det är klart att
om man någon gång har fått en anafylaktisk reaktion
är sannolikheten ganska stor att det är en
äkta allergi man har. Men om man inte blivit ordentligt
utredd eller provtagen på många år kan
det finnas en poäng med att be om detta. Ett första
steg är då att kontakta sin vårdcentral, eftersom
det finns många allmänläkare som kan utföra
det här provet, säger hon.
För den som har en äkta allergi kan det också
vara bra att komma ihåg att nivåerna av antikroppar
på ett vanligt allergitest inte säger något om
hur svåra reaktioner man kan få. En hög andel
antikroppar kan lika gärna ge lindriga besvär
som hudutslag och magont som svårare reaktioner
i form av andningspåverkan – och tvärtom.
DUBBEL ALLERGI. Ett problem är att en del som
har en äkta allergi mot till exempel hasselnötter
även är björkpollenallergiker och reagerar korsallergiskt
med klåda i munnen. Då kan det vara
svårt att veta om det handlar om en äkta reaktion
eller en korsreaktion, menar Caroline Nilsson, och
patienten upplever sig reagera på precis allt.
– Men generellt kan man säga att ju mer man
äter av ett ämne som man inte tål desto svårare
blir reaktionerna. Det är bara en ytterst liten andel
av befolkningen som reagerar kraftigt även på
mycket små mängder – och det är oerhört sällan
de reaktionerna blir livshotande, säger hon.
För den som känner oro inför
sin nöt- eller jordnötsallergi kan
det vara bra att utreda om
det är en äkta allergi eller
en korsallergi, det menar
barnallergologen Caroline
Nilsson.
TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO JOHANNA NORIN
■