Varför har barn med antroposofisk livsstil färre allergier än barn med traditionell livsstil?
En teori har varit att det beror på att antroposofers barn vaccineras i mindre utsträckning
än andra barn. Nu har en studie från Karolinska Institutet undersökt hur det ligger till.
met utvecklas hos små barn, och vad
som kan förklara skillnaderna – och vad
livsstilen har för betydelse.
– Det är väldigt roligt, och vi lär oss
hela tiden nya saker, men vi får inte de
totala svaren på de frågor vi ställer. Allt
är väldigt komplext, säger Johan Alm.
– När man jobbar med vaccinationer
stöter man dagligen på en skepsis
och oro inför vaccination. Vår förhoppning
är att dessa resultat skulle kunna
minska oron för att det skulle vara att
vi vaccinerar våra barn som gjort att allergierna
35
ökat, tillägger han.
Vilka är råden just nu för att minska risken
för att barn utvecklar allergi?
– En förutsättning med allmänna råd
är att inte skada någon. Man talar om
riskfaktorer och friskfaktorer. Det som
gör det så svårt är att vi alla är så olika
genetiskt att ett råd kanske inte gäller
för alla, men tobaksrökning i hemmet
ökar till exempel risken, och miljöföroreningar
från trafik är en riskfaktor för
lungsjukdom, och i viss mån också för
allergisk sjukdom.
– Sedan talar man också om faktorer
som visat sig snarast vara gynnsamma.
Under graviditeten har man till exempel
tidigare tänkt att man ska undvika saker.
Det är man nu helt säker på att det inte
hjälper, snarare tvärtom. Om mamman
äter sådant hon tål och mår bra av är det
av godo för barnet. Det finns studier som
visar att det kanske till och med är bra
att börja lite tidigare med olika födoämnen
än det vi säger i dag, för att man inte
ska utveckla allergi, säger Johan Alm. ■
Barnvaccinationer
ÄR INTE en allergirisk
han Alm, överläkare på Sachsska barn-
och ungdomssjukhuset och docent vid
Karolinska Institutet, som lett studien.
– Men när man sedan tog hänsyn till
mer och mer information, till exempel
livsstil, och statistikprogrammet bearbetat
alla insamlade data såg vi att det inte
var vaccinationerna som var kopplade
till ökad risk att bli sensibiliserad,
så vår slutsats är att det måste
vara något annat i den antroposofiska
livsstilen som gör att de
här barnen inte utvecklar allergier
i lika hög utsträckning som
– Vi lär oss
hela tiden
nya saker
andra.
– Vilka de faktorerna är vet vi inte
än, men det är något vi fortsätter att undersöka
närmare.
TRYGGA MED RESULTATET. Forskarna
tittade bland annat på om det gick att se
något samband mellan hur många sprutor
barnen fått, vilka tillsatser de innehöll,
hur många sjukdomar barnen vaccinerats
mot, och den omskrivna MPR-vaccinationen
(mässling, påssjuka, röda hund.)
– Vi har tittat på fyra väsensskilda
aspekter och känner oss trygga i att vaccinationen
inte är associerad till allergiutveckling.
Hur går ni vidare med resultaten?
– Det pågår en rad olika delstudier i
vårt projekt eftersom vi följt barnen så
noga både gällande livsföring och immunologisk
utveckling. Vi tittar på immunsystemet,
tarmfloran, moderkakan
och lungfunktion och en rad olika saker
för att försöka förstå hur immunsyste-
TEXT SUSANNAH ELERS FOTO COLOURBOX
För att ta reda på om det är vaccinationer
som ökar risken för
allergier hos barn studerades
466 barn som deltog i ALADDIN
studien, som startade 2004. Man
följde tre grupper från födseln: en grupp
med antroposofisk livsstil, en grupp med
en mer konventionell livsstil, och en
tredje grupp med bara delvis antroposofisk
livsstil.
När barnen var sex månader,
ett, två och fem år gamla
togs blodprover där man analyserade
om barnen hade allergiantikroppar.
I studien sågs då visserligen en koppling
mellan låg grad av vaccinering och
låg allergirisk hos de yngre barnen,
även efter att forskarna kompenserat
för kända riskfaktorer för allergier, men
när de även tittade på samband med en
antroposofisk livsstil försvann detta
samband. Allergirisken hos de 54 barn
som vid fem års ålder fortfarande var
helt ovaccinerade skilde sig då inte längre
åt vid jämförelse med barn som följt
det nationella vaccinationsprogrammet.
Det låter komplicerat att man först såg
ett samband, men att det sedan försvann.
Vad betyder det?
– När man gör en sån här studie matar
man in mängder av information i ett
statistikprogram. Där tittade vi på alla
barn utifrån vilken ålder de hade när
de fick första vaccinationen. Då kunde
man först se att ju senare man fick vaccin,
desto mindre ofta hade man allergiantikroppar
vid fem års ålder, säger Jo-
FORSKNING