11
COLOURBOX
TELEFONEN?
Nätläkarna på Kry kan själva inte fastställa
någon diagnos när det gäller till exempel misstänkt
förkylningsastma, påpekar Johan Flodin.
– Det vi gör vid varje enskilt fall är att inhämta
information för att en skapa en generell, individuell
uppfattning om den nu rådande situationens allvarlighetsgrad
genom att läsa våra patienters tidigare
journalanteckningar och utredningsfynd från
andra vårdgivare, inhämta information om nuvarande
situation och via en videoundersökning göra
en bedömning av till exempel andningsmönster, vakenhetsgrad
och allmänpåverkan, säger han.
Även hudeksem är besvär som passar bra att
ringa till en nätläkare med, menar han, eftersom
de lätt går att visa upp i bild. Om besvären
misstänks bero på allergi eller något annat som
det behöver göras en mer omfattande utredning
kring hänvisas patienten vidare, menar han.
När kan Kry inte hjälpa till?
– Om en patient har kraftigt akuta besvär
som behöver undersökas fysiskt genom att läkaren
måste lyssna på lungorna eller någon annan
undersökning som bara går att göra i verkligheten.
Eller om det handlar om en allergisk reaktion
där patienten till exempel har svårt att andas, så är
det givetvis akutvård som gäller.
Många, som småbarnsmamman Therese
Bruhn här intill, upplever nätläkartjänsterna som
ett välkommet komplement till den vård som redan
finns. Men det har också riktats en hel del
kritik mot företagen bakom apparna. Läkare har
till exempel uttryckt oro för att förskrivning av
antibiotika ska öka när läkare sätter diagnos utan
fysisk undersökning.
Samtidigt växer antalet besök kraftigt. I höstas
gjorde nättidningen Break it en granskning som
visade att antalet besök hos Kry och Min doktor
hade ökat med 2,5 gånger jämfört med 2017, vilket
innebär att även kostnaderna ökat kraftigt i
de landsting där många patienter använder de digitala
tjänsterna. Men på jourmottagningar och
vårdcentraler i de områden där nätläkarbesöken
ökat som mest kunde man samtidigt inte se någon
avlastning i antalet besök, enligt tidningen.
Ser du någon risk för att patienter söker vård de
inte behöver?
– Jag tror inte att någon tycker att det är kul
att konsumera vård i onödan. När vi har frågat
våra patienter vad de hade gjort om inte vi funnits
svarar 97 procent att de i stället skulle ha sökt
fysisk vård. Men jag tror att vi kommer att få se
resultat i avlastningen först när nätläkare inkluderats
ordentligt i den befintliga vårdkedjan, säger
Johan Flodin.
SVÅRT ATT BEDÖMA. När en patient har besvär
med täppt näsa och rinnande ögon, och det samtidigt
är pollensäsong, går det säkert bra för en
läkare att i ett videosamtal bedöma om det är pollenallergi
det handlar om. Men när det gäller till
exempel astma hos barn och att särskilja vanlig
förkylningshosta från en astmatisk hosta som gått
ner i luftrören – då är det oerhört svårt att göra
en bedömning över telefon eller videosamtal, även
hos barn med fastställd astma. Det anser Maria
Ingemansson, barnallergolog och överläkare på
lung- och allergimottagningen vid Karolinska
sjukhuset i Solna.
– För att kunna göra en bedömning över telefon
eller videosamtal, till exempel att man behöver
öka barnets medicinering, måste man som läkare
ha träffat både barnet och föräldrarna innan. Men
jag skulle aldrig våga göra bedömningen att det i
en akut situation inte är någon fara för barnet, inte
ens med barn jag träffat, säger hon.
UNDERSÖKNING. Om en läkare inte träffat barnet
innan krävs det därför alltid att barnet får en fysisk
undersökning på allergimottagning, vårdcentral eller
akutsjukhus, menar Maria Ingemansson.
– Barn kan te sig hyfsat pigga under en ganska
lång tid för att sedan plötsligt krokna. Små barn
har dessutom ofta svårt att berätta hur de mår, så
det enda läkaren har att gå på är andrahandsinformation
från föräldrarna. Det är därför extra viktigt
med kompletterande fysiska undersökningar av
små barn. På till exempel en vårdcentral kan man
utöver barnets sjukdomshistoria även undersöka
barnet och mäta syremättnaden i blodet, säger hon.
Johan Flodin.
▲