ARV & MILJÖ
EPIGENETIK
– kopplingen mellan arv och miljö
Vi föds med en uppsättning gener men beroende av miljön vi lever i kan generna och dess
funktioner slås på eller av. Den delen av genetiken kallas för epigenetik.
22
Epigenetiska förändringar är ett sätt
för kroppens gener att förhålla sig
till sin omgivning. Forskningen undersöker
nu kopplingen mellan epigenetiska
förändringar och utvecklingen
av astma och allergi. Vad kan den nya kunskapen
innebära för oss och hur vi lever våra liv?
På 1950-talet kunde man för första gången påvisa
existensen av DNA, den molekyl som innehåller
våra gener. I dag vet vi att nästan varje
människa har en egen, specifik, genuppsättning –
vårt genom. Undantaget är enäggstvillingar.
SLÅR PÅ ELLER AV. Vi vet också att genomet är
identisk i nästan varje cell hos en människa. Ändå
ser våra celler olika ut och har olika funktion.
Detta beror på att det finns system som reglerar
vilka gener som ska, och inte ska, vara aktiva.
Genom dessa system får varje celltyp en egen,
specifik, aktivering av sina gener. Det finns flera
funktioner som reglerar vilka gener som är aktiva.
Epigenetiska förändringar är en mycket viktigt sådan
funktion.
Epigenetik betyder ”över-genetik” och syftar
till att regleringen sker ovanför, eller utanför, den
genetiska koden. Generna förblir desamma, vad
som förändras är om generna är aktiva och till vilken
grad. Förändringarna verkar relativt snabbt i
respons till utomstående faktorer. Förändringarna
är också dynamiska, och en individs epigenetik
kan förändras genom livet.
När en människas celler nybildas överförs de
epigenetiska förändringarna, vilket har lett till att
sådana förändringar ibland kallas för ”cellminne”.
Förändringarna går sällan i arv från förälder
till barn, eftersom de nollställs både när könsceller
bildas och när en äggcell befruktas.
NY PROGRAMMERING. Efter nollställningen vid
befruktning påbörjas en ny epigenetisk programmering
av fostrets celler. Programmeringen resulterar
i epigenetiska förändringar som har inverkan
på aktiviteten av den nya individens gener. Utfallet
av förändringarna kan i vissa fall vara kopplat
till de miljömässiga faktorer som fostret, via sin
mamma, och senare barnet utsätts för.
Det finns också indikationer på att denna initiala
epigenetiska programmering i vissa fall kan bli
långvarig och påverka geners aktivitet även under
vuxen ålder. Därför kan miljöfaktorer närvarande
under fosterstadiet och unga år ha inverkan på vår
hälsa längre fram i livet.
EPIGENETISKA MARKÖRER. Det finns flera sätt
som kunskapen om epigenetik kan användas i
praktiken. Dels kan epigenetiska förändringar
hos gener användas som markörer för sjukdomar
så som astma och allergi. Bland annat har forskare
vid Lunds universitet via data från kohorten
BAMSE sett att risken för astma är associerad
med epigenetiska förändringar i utvalda gener.
Forskarna har jämfört epigenetiska förändringar
i gener mellan friska personer och personer med
astma och allergi.
Epigenetiska förändringar i utvalda gener kan
också hjälpa oss förstå vilka gener som är involve-
TEXT CHRISTINA LINDSTRÖM FOTO COLOURBOX