23
kvarstår över längre tid. För konkreta svar behövs
större testgrupper som följs från fosterstadiet till
vuxen ålder.
STÖRRE OCH LÄNGRE STUDIER. För att få tydligare
svar har forskare börjat samarbeta. Ett samarbete
är det globala projektet Pregnancy and Childhood
Epigenetics (PACE) Consortium. Projektet innefattar
i dagsläget data från 39 fristående studier.
Bland annat är norska, danska och svenska studier
involverade, och data från kohorten BAMSE
finns representerad. Studierna i PACE har gjorts
på flertalet gener, inletts under fosterstadiet och
fortlöpt till vuxen ålder.
PACE har, liksom forskarna vid Stanford, studerat
avgasexponering. De fann epigenetiska förändringar
hos gener involverade i anti-oxidativa
försvar. Dessa gener är över lag viktiga för kroppens
immunförsvar och kan därför vara relevanta för
astma och allergi. PACE kan dock inte bekräfta fynden
av epigenetiska förändringar hos specifika celltyper
som gjorts av mindre studier, vilket kan bero
på att PACE studerat flertalet celltyper samtidigt.
Forskningsprojekt som innefattar större testgrupper
vilka följs över längre tid, men tittar på
specifika celltyper, har börjat göras. I väntan på
resultat från dessa studier kan vi sluta oss till att
epigenetiska förändringar verkar kunna vara en
del i astman och allergins sjukdomsprocess. Den
kunskap som just nu genereras kommer förhoppningsvis
ge oss bättre förutsättningar att själva förebygga
och hantera dessa sjukdomar, men också
ge oss möjlighet till bättre vård.
rade i att orsaka astma och allergi. Flera forskargrupper
har visat på epigenetiska förändringar i
utvalda gener hos celler i luftvägarna på personer
med astma och allergi.
Att förstå vilka individer som är i riskzonen
samt hur sjukdomsutvecklingen ser ut kan ge goda
möjligheter att på bättre sätt förebygga och behandla
astma och allergi.
Det finns ett stort intresse av att förstå hur vår
miljö kan inverka på epigenetiska förändringar.
Forskare har exempelvis tittat på kopplingen mellan
miljö och epigenetik hos gener och celltyper
som sedan tidigare visat sig vara involverade i
astma och allergi.
FORSKAR PÅ AVGASER. Forskare vid Stanfords
universitet i USA har sett indikationer på att avgasutsläpp
kan påverka så kallade regulatoriska
T-celler genom epigenetiska förändringar. I längden
kan förändringar hos T-celler i sin tur påverka
funktionen av andra celler i immunförsvaret på
ett sätt som ofta ses i astma och allergi. Förändringarna
verkar kunna ske vid exponering av avgaser
via modern under fosterstadiet, men också
efter födseln.
Forskare involverade i studierna påpekar emellertid
att försöksgrupperna är relativt små och att
endast ett fåtal gener studerats. Att studier som
dessa gjorts på personer efter födseln, samt under
en kortare tid medför också problem med att
svara på vad som kom först – den epigenetiska förändringen
eller astman och allergin. Svårigheter
uppstår också med att avgöra om förändringarna ■