2
Vi behöver
fler allergologer
MARITHA SEDVALLSON
förbundsordförande
LEDARE
Då är vi tillbaka i vardagen
igen, förhoppningsvis fyllda
med lite ny energi även
om vintermörkret ännu har
ett grepp om oss. Men visst märker vi
redan skillnaden, att det har vänt och
går mot ljusare tider.
Apropå vändningar mot ljusare tider
är det helt nödvändigt att det sker
en vändning när det gäller tillgång till
och påfyllning inom allergologispecialiteten.
Här ser det fortsatt mörkt ut.
Vi behöver omgående fler allergologer
och de behöver finnas över hela landet.
Professionen larmar och påtalar att
efterfrågan på vård hos allergolog ökar
kraftigt genom att tillströmningen från
barnmottagningarna, av ungdomar som
har svåra allergier, ökar.
MÅNGA GÅR I PENSION. Samtidigt
minskar tillgången till allergologer genom
pensionsavgångar och att påfyllning
inom professionen saknas. Det
finns i dag cirka 70 allergologer för
vuxna i landet och 40 procent av dem
är över 62 år. Man talar om att det i
dag tar mellan 7 och 14 år att utbilda
en allergolog och att handledning behövs
under tiden. Situationen kommer
alltså inte att lösa sig i en handvändning
utan ett politiskt agerande måste
omedelbart till för att rädda åtminstone
en del av situationen.
ORIMLIGT. Hur skulle debatten se ut
om vi riskerade att stå utan specialister
inom kardiologi, cancer- eller diabetesvården?
Det vore helt orimligt, eller
hur, och då kan man heller inte negligera
detta hot.
Det gäller vård som är avgörande
för ett liv med hälsa, funktion och
tillgänglighet för 10 procent av medborgarna
som har astma och cirka 30
procent som har allergisjukdom. Vi har
strax en ny pollensäsong framför oss
och inte heller i år kommer alla som har
svåra besvär och behov av immunterapi
få tillgång till den vård de har rätt till.
I vissa landsting testar man inte ens
barn för pollenallergi innan de nått
skolålder, man uttalar till och med att
barn under skolålder inte kan ha utvecklat
pollenallergi. I andra landsting
utreder och behandlar man även mindre
barn mot pollenallergi. Vi kan knappast
kalla detta en god och jämlik vård.
RÖKFÖRBUD UTE. Jag får väl lov att
avsluta med något mer positivt och vill
då lyfta fram att Riksdagen i mitten
av december tog beslut om att skärpa
tobakslagen så att rökförbud införs på
uteserveringar och vissa allmänna platser
utomhus från 1 juli 2019.
Det innebär att det blir rökfritt på
flera allmänna platser som lekplatser,
uteserveringar, idrottsplatser, tågperronger
busshållplatser och entréer.
Många har hört av sig och tackat
för det arbete förbundet har lagt ner på
denna fråga som verkar ha betydelse
för många fler än våra medlemmar.
Jag önskar er en skön vår!