VÅRA RESURSER
EKONOMI
Uppgången beror dock i hög grad på höga energipriser
och den svaga svenska kronan. De flesta bedömare tror
att Riksbanken höjer reporäntan i december samt att fler
höjningar väntar 2019.
Skatteunderlagsprognosen visar en ökning för inkomståret
2018 på 4,5 procent, driven av den starka sysselsättningstillväxten
som följt konjunkturuppgången och en
gynnsam indexering av inkomstrelaterade pensioner.
SKL bedömer nu att konjunkturen inte kommer att stärkas
ytterligare, utan i stället vända ner nästa år. Sysselsättningstillväxten
väntas därmed avta och de räknar med en markant
inbromsning 2019. Samtidigt kommer pensionerna att
räknas upp i lägre takt än de senaste åren. Trots att SKL
räknar med att löneökningarna kommande år växlar upp
kommer skatteunderlagstillväxten därmed att dämpas.
Kalkylen för år 2020 och 2021 bygger på förutsättningen
att den svenska ekonomin utvecklas i konjunkturell balans.
Skatteunderlagstillväxten blir dessa år i linje med ett
historiskt genomsnitt. (Källa: SKL)
Ekonomiskt utgångsläge
Region Skånes finansiella ställning är svag. De totala
skulderna är cirka 20 000 miljoner kronor större än tillgångarna.
Soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner
och landsting den tredje svagaste i landet. Det är endast
två regioner i landet, Östergötland och Jönköping, som inte
har någon skuld till kommande generationer och kan sägas
ha god ekonomisk hushållning. Vid en jämförelse mellan
landets regioner och landsting av övriga ekonomiska
nyckeltal visar Region Skåne ett försämrat läge de senaste
åren. Särskilt allvarligt är att utvecklingen av nettokostnaderna
enbart ett (2017) av de senaste fem åren 2014-2018
varit lägre än intäktsutvecklingen.
I några avseenden är Region Skånes utgångsläge bra;
vi har fortfarande en nettokostnad per invånare totalt och
nettokostnad per invånare inom hälso- och sjukvård som
är lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har, justerat för
verksamhetsinnehåll, den näst lägsta utdebiteringen av
landets regioner och landsting 2018. Skatteuttaget i Skåne,
10,69 kronor är 73 öre lägre än snittutdebiteringen i riket.
Årsbokslutet 2017 visade ett ekonomiskt överskott på
238 miljoner kronor. Det var 137 miljoner sämre än budget.
Verksamhetens samlade budgetunderskott uppgick till
951 miljoner där nämnderna inom hälso- och sjukvården
redovisade ett budgetunderskott på 1 287 miljoner kronor.
Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 3,9 procent, vilket
var en hel procentenhet lägre än rikssnittet.
Nettokostnadsutvecklingen har åter tilltagit 2018 och
ligger efter oktober månad på 4,5 procent. Denna utveckling
är för hög då budgeten i förhållande till bokslut 2017 upp
gick till 2,7 procent. Region Skånes årsprognos för 2018
pekar på ett budgetunderskott på 490 miljoner kronor.
Budgetunderskottet för nämnderna inom hälso- och sjuk-
vården prognostiseras till 1 123 miljoner kronor. I syfte att
dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra årets resultat har
46 REGION SKÅNES VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2019
verksamheten, nämnder, regionstyrelsen samt regionfullmäktige
beslutat och informerats om handlingsplaner, ekonomiska
åtgärder samt resultat och effekt.
Trots ett omfattande, systematiskt och i många stycken
framgångsrikt förbättringsarbete omfattande resultatförbättrande
åtgärder, medicinska- och kliniska förbättringar,
insatser för att förbättra tillgängligheten och de särskilda
satsningarna inom till exempel cancersjukvård har detta inte
medfört förväntade effekter och nödvändigt trendbrott i det
ekonomiska resultatet. Ytterligare resultatförbättrande
åtgärder är nödvändiga för att Region Skåne ska infria de
finansiella målen och nå god ekonomisk hushållning.
Eftersom Region Skåne tillämpar fullfonderingsmodell
vid redovisning av pensionskostnader måste resultatet i
balanskravsberäkningen årligen justeras mot den lagstadgade
blandmodellen. Detta har inneburit att Region Skåne har
stora negativa balanskravsresultat för åren 2016-2018 som
enligt kommunallagen ska återställas inom tre år från
bokslutstillfället. För innevarande planperiod 2019-2021
uppgår återställningskravet till närmare 1 800 miljoner
kronor.
Samtidigt som äldre underskott måste återställas ska
verksamheten ha rimliga budgetförutsättningar i nutid och
medel måste avsättas för att kunna genomföra investeringar
på över 40 miljarder kronor kommande 10-årsperiod. Denna
ekvation går inte ihop med enbart kostnadseffektiviseringar
utan en inkomsthöjning är också nödvändig. Därför höjs
utdebiteringen med 49 öre i denna budget.
Intäktsutveckling
Skatteintäkter
I denna budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer
för riket och Skåne avseende skatteunderlaget
för perioden 2017-2021 (från oktober 2018). Den prognostiserade
ökningen av skatteunderlaget för inkomståret 2017
uppgår till 4,5 procent i riket. Motsvarande prognos för
Skåne är marginellt högre och medför att den relativa skatte
kraften minskar något på grund av befolkningstillväxten.
För perioden 2018-2021 förväntas en ökning av skatteunderlaget
i Skåne som ligger något över den redovisade ökningen
för riket. Ökningen är dock inte tillräckligt stor för att
påverka skattekraften i positiv riktning. Medelskattekraften
(skatteunderlaget per invånare i relation till riksgenomsnittet)
har minskat med drygt en procentenhet från 2009
(93,7 procent) till 2017 (92,6 procent). Skattekraften i
Skåne bedöms i slutet av planperioden ligga på 92,2 procent
jämfört med medelskattekraften i riket.
I denna budget höjs utdebiteringen med 49 öre från och
med 2019, det vill säga till en skattesats om 11,18 kronor.
Skatteintäkten 2019 beräknas öka med 2 325 miljoner
kronor eller med 7,9 procent jämfört med 2018. Den höjda
utdebiteringen svarar för 1 402 miljoner kronor eller 4,8
procent. 2020 ökar skatteintäkterna med 1 186 miljoner
(3,7 procent) jämfört 2019, och 2021 med 1 349 miljoner
(4,1 procent). Skattesatsen på 11,18 kronor från 2019