EN SÄR S K I LD H I STORIA
en stark känsla av att beslutet om individuella löner var fattat
av den fackliga eliten, över medlemmarnas huvuden. Men
protesterna mot införandet av ett individuellt system var inte
särskilt högljudda och när systemet väl satte sig visade det sig
att akademikergrupperna i de flesta fall fick bra löneökningar.
I och med att SSR och SACO slapp dela med sig av lönesumman
blev det materiella utfallet till medlemmarna gott. Men
den viktigaste effekten var att det inte längre var möjligt för
Kommunal och SKTF, i samarbete med utbildningsföraktande
kommunalpolitiker, att styra utrymmet för SSRs medlemmar.
På tidningssidan skedde också stora förändringar. Det började med
en konflikt 1980 mellan förbundsledning och redaktion som resulterade
117
i ett redaktörsskifte.
Förbundstidningen har alltid haft en stor betydelse i SSRs verksamhet.
Tidningen har varit självständig och orädd. Den har fungerat
som agitator i fackliga frågor och yrkesfrågor. Socionomen och sedermera
SSR-tidningen och Akademikern har varit kittet i förbundet.
I tidningen har frågor lyfts fram och medlemmar kommit till
tals. Den har varit älskad och hatad, men aldrig likgiltig.
Den nye ordföranden Kent Christensson fick omgående ta över
en konflikt som han ärvt från tidigare styrelse. Den handlade om
Socionomens rätt att fritt referera från sammanträden med förbundets
verkställande utskott.
Striden gällde den redaktionella tolkningen av fattade beslut.
Någon kritik mot journalisternas professionella kompetens fanns
inte. Däremot om vad de skrev. Redaktionen ansåg sig ha tolkningsföreträde
av innebörden i VUs beslut. Det ledde till ständiga
konflikter om vad som egentligen beslutats i VU.