EN SÄR S K I LD H I STORIA
Därjämte bör understrykas, att det är naivt att tro att övergång till
’annan facklig organisation’ skulle på något sätt innebära förbättrade
möjligheter att hävda sina intressen. Eftersom ’annan facklig
organisation’ i detta fall torde innebära SACO förtjänar vidare
upplysas att SACO i flera avseenden bedriver ovederhäftiga propagandakampanjer
och en facklig krypskyttepolitik, företeelser
som icke förekommer hos ansvarskännande fackliga organisationer.
SACO:s uppträdande försvårar i många hänseenden tjänstemännens
samlade fackliga arbete, vilket ni bör vara medveten om”.
34
Det nybildade förbundet fick också kämpa hårt för att kommuner
och statliga myndigheter skulle anställa socionomer på kvalificerade
tjänster.
Sent på hösten 1959 tillsatte Socialnämnden i Malmö en tjänst
som socialassistent. Den gick till en av nämndens kontorister,
trots att det fanns meriterande socionomer bland de sökande.
”Det räcker inte längre i vår komplicerade socialvård att arbeta
med god vilja. Det krävs socialvårdsmetodik, och metodik
är något man måste lära sig. Detta känner alla till som
är aktivt verksamma inom samhällets socialvårdande organ.
Hur kan det då komma sig att en av landets större socialnämnder
är främmande för detta?”, skrev Socionomen.
Den lilla notisen satte fokus på ett av de problem som förbundet
burit med sig genom alla åren, nämligen samhällets
värdering av kunskap och professionalism.
Dels fanns hos många av de politiker som arbetade med sociala
frågor ett utpräglat akademikerförakt. Dessutom fanns en symbios
mellan fackliga organisationer som stod nära den politiska makten
och politikerna. Det gällde för politikerna att se till att jobben