EN SÄR S K I LD H I STORIA
varna ville ha tillbaka pengarna sade facken nej. SKTF anlitade
TCO-juristen Lennart Geijer, senare känd som justitieminister.
Och SSR hakade på. Facken vann och berörda medlemmar
fick behålla den extra lönehöjningen.
Ett historiskt avtal träffades 13 juni 1965 som skulle få
status som kollektivavtal när lagen om offentliganställdas
avtalsrätt trädde i kraft vid årsskiftet 1966.
SSR och andra berörda organisationer inom SACO och TCO
samt Kommunalarbetareförbundet träffade överenskommelse
med kommunförbunden om allmänna bestämmelser för
kommunaltjänstemän. Avtalet gällde semesterns längd, sjuklönenivåer,
vikariats- och övertidsersättningarna. Det var
det första kollektivavtalet på den offentliga sektorn.
På SSRs avtalskonferenser krävdes rejäla lönelyft, i synnerhet
för bottenlönegraderna. Krav på reglerad befordringsgång
för assistent- och kuratorsgrupperna återkom också regelbundet.
63
Men det var svårt att få igenom kraven. De skulle inte bara
passera arbetsgivaren. De skulle dessutom godkännas av LO-
och TCO-förbunden, samt av andra SACO-förbund. SKTF
följde extra noga SSRs avtalsförhandlingar, i akt och mening
att sabotera och försvåra där det var möjligt.
1960-talets stora lönepolitiska händelse var att de offentligt
anställda fick förhandlings- och strejkrätt 1 januari 1966
genom den nya Lagen om kollektivavtal för offentligt anställda.
På motsvarande sätt gav lagen arbetsgivaren rätt till lockout.