EN SÄR S K I LD H I STORIA
”Förvaltargruppen satt närmare politikerna, och det var
lättare för ombudsmännen att få upp deras löner”, säger
Willhard.
”Jag sade i en intervju i Socionomen att vi inte lyckats med socialsekreterarelönen
på 60-talet. Det är bara skit fortfarande.
Lönerna ligger åt helsike för lågt”, säger han med stark irritation.
47
”Att vara socialarbetare är det finaste jobbet i världen, men
också det svåraste. Du ska ha empati, terapeutisk hållning och
samhällets resurser för att kunna slussa in klienter i arbete.
Du ska ha kunskap om samhället och vara med i samhällsplaneringen.”
Ingen vet det bättre än Willhard. Vid sidan om sitt stora
fackliga engagemang gjorde han karriär inom yrket. Han
pensionerades som socialchef i Gubbängen efter att ha jobbat
med sociala frågor i Stockholm i 44 år.
När han lämnade förbundsstyrelsen skedde det delvis mot
hans vilja. Han blev inte nominerad av sin egen avdelning.
”Valberedningen ville att jag skulle ställa upp som ordförandekandidat
efter Kent Christensson 1987. Men Stockholmsavdelningen
ville ha in en kurator i styrelsen. De räknade
kallt med att jag inte skulle väljas i den avgörande omröstningen.
I den situationen insåg jag att det inte var någon
idé att kandidera. Så jag backade ur. Det ångrar jag i dag.
Men man gör sina misstag”, säger han efterklokt.
Kvar från de många fackliga åren finns en rad trevliga minnen.
”Den bästa känslan får jag när jag tänker på kamratskapet.