EN SÄR S K I LD H I STORIA
I stället fick hon gå in som ordförande när Roland Larssons avgick.
Befordrad så att säga av successionsordningen.
Rolands avgång väckte stort uppseende i förbundet. Kongressombud
som varit med och valt honom krävde extrakongress och
anklagade styrelse och kansli för maktövergrepp. Men det lugnade
ner sig så småningom och förbundet kunde avvakta den ordinarie
kongressen 1990 med att förrätta nytt ordförandeval.
129
Även Kent var tveksam till att sitta kvar. När han tittar tillbaka
konstaterar han att det inte är någon bra lösning att en tidigare
ordförande sitter i styrelsen som vanlig ledamot.
”Jag borde ha lämnat direkt. Jag hade ambitionen att förmedla
kunskap och den erfarenhet jag hade samlat på mig. Övriga
ledamöter lyssnade mycket på mig. Det blev på något sätt
ett dubbelt ledarskap som varken var bra för Agneta eller för
mig i min roll som styrelseledamot”, säger Kent.
Agneta iklädde sig ordförandeuppdraget med stora våndor,
men hade en enig styrelses totala uppbackning. Dessutom
hade hon kansliet bakom sig.
Agneta valdes in i styrelsen när Ingalill Andersson lämnade
den. Med Ingalill Anderssons avgång var en annan epok till
ända. Ingalill hade varit mycket nära att väljas till förbundets
första kvinnliga ordförande. Hon var utomordentligt uppskattad
och skicklig som förtroendevald, både i styrelse och i distriktsarbetet.
Eftersom hon var en stark personlighet kom hon
att stå som ledare för vänsterkrafterna i förbundet. Hon beskrivs
som dogmatisk och omedgörlig i yrkesfrågor. Samtidigt