EN SÄR S K I LD H I STORIA
på grund av SACOs agerande. Inom SSR fanns många väldigt
radikala människor under dessa år.”
En av dem var Jan-Åke Porsgren, en ung radikal från Malmö.
Han utmärkte sig på SSRs förbundsmöte 1974 genom att
kräva att ombudsmännens löner skulle offentliggöras. Senare
blev han förhandlingschef och förbundsdirektör i SSR
och gjorde allt för att hålla kanslipersonalens löner utom allmän
insyn. Jan-Åke Porsgren gick med i SSR 1970.
”Den utlösande faktorn var SACO-strejken 1971. Eftersom
vi ansåg att lönerna och villkoren var usla blev det ett stort
pådrag. En socialassistent hade efter skatt en ekonomisk
nivå som knappt översteg socialbidragstagarnas. SSRs lönekamp
var oerhört befogad”, säger Jan-Åke.
”Vi upplevde att SSR var en öppen organisation. Möjligheter att
bedriva militanta lönekrav var större där än i andra organisationer.”
73
Lokalavdelningen i Södra Skåne hade cirka 500 medlemmar
med anställdningar i kommuner, landsting och i staten. På
den tiden fanns ingen arbetsgivaruppdelning. SSR var ett
utpräglat utbildnings- och yrkesförbund.
Den första riksföreningen i förbundet kom först i januari 1974
för SSR-medlemmar i statlig tjänst.
Engagemanget gick långt utanför fackliga trivialiteter. Det handlade
i hög grad också om aktuella samhällspolitiska frågor som
socialpolitik, demokrati och utbildning. Varje utbildningsminister
under 1970-talet; Ingvar Carlsson, Sven Moberg, Bertil Zachrisson,