229
Hur fungerar det om man är hivpositiv?
Det är det som är problemet. Jag har ingen informationsplikt för
om virusmängden är väldigt liten smittar man inte. Egentligen är
jag säkrare än någon som inte är kontrollerad och inte har någon
aning om vad som finns i kroppen. Men jag är själv mer mottaglig
för andra sjukdomar. Stigmat är tyvärr så stort att många
fortfarande tror att den som är smittad dör. I England visade en
enkät nyligen att det bara var nio procent som kände till att hiv
kan vara smittfritt.
Många i min släkt har dött i cancer och vi som lever med hiv
löper större cancerrisk än andra. Jag tycker att det är jätteviktigt
att jag blir screenad en gång i halvåret eller en gång om året
för att det ska uppdagas så tidigt som möjligt. Vi äter också en
medicinmängd som är baserad på mäns kroppar, och det forskas
inte på kvinnor och barn.
Sådant oroar mig. Och hur kommer jag att bli bemött i vården
när jag blir äldre? Vad har de för kunskaper om min sjukdom?
Det finns ju fortfarande de som tar på sig handskar och grejer och
är rädda. Man får hoppas på en förbättring där, och medicinerna
blir också bättre och bättre.
Hur ser din ekonomi ut?
Jag har socialbidrag. Jag blir inte miljonär! Man kan inte köpa sig
hälsan, där är man maktlös. Men jag har aldrig förstått dem som
ligger på sofflocket och tycker synd om sig själva och tänker att
de aldrig får något jobb. Jag går ut och gör saker. Jag kör mitt eget
race. Jag håller mig aktiv. Fast ibland behöver man bara gå runt
och vara. Man behöver sådana dagar också. Jag kan sätta mig på
spårvagnen och bara sluta ögonen.