51
Det är den sidan hos mig som jag försöker tygla. Så småningom
började jag leta efter andra hivpositiva eftersom det kändes tryggast,
men när jag sneglade i annonserna i QX fanns där ju hur många
snygga killar som helst som inte var positiva. Jag valde en av dem
och det är honom, Lars, jag nu är lyckligt gift med. Jag hittade
hem till slut. Jag har varit ganska krass hela livet, men det har
också bidragit till min överlevnad.
Det var som en explosion i kläder och
uteliv. Jag gick på alla uteställena
flera dagar i veckan. Det var väldigt
experimentellt på den tiden.
Är du rädd för något inför framtiden?
Jag är fullkomligt livrädd för vad som ska hända inom vården
och äldrevården. Jag ser allting i svart. Det går inte att blunda för
fakta. Sedan finns det naturligtvis ljusglimtar här och där. Om jag
kommer till ett äldreboende vill jag kunna prata öppet om mitt
liv och min hiv.
Men personalen i vården är väl mer kunnig idag än för
några decennier sedan?
Det går säkert framåt, men en gång när Lars och jag var ute och
föreläste för blivande sjuksköterskor var det en kvinna där som sa
att hon inte kunde få hiv. Då blev det tyst i hela salen. Vi sa att hiv