289
av många saker, men ur rent medicinsk synvinkel är det kravet
egentligen onödigt. Ändå kan man åtalas om man underlåter att
informera om sin hiv och samtidigt låter bli skydd, trots att det
inte finns risk för överföring. Där ligger juridiken alltså efter.
Men jag har samtidigt svårt att se hur den skulle kunna anpassas
eftersom risken aldrig teoretiskt kommer att kunna bli noll procent
och hur man juridiskt skulle kunna garantera god följsamhet av
behandling.”
När det gäller stigmatiseringen kan den i praktiken vara ett större
problem än det medicinska tillståndet, menar Fredrik Månsson.
”Med fungerande behandling och god viruskontroll har man
i Danmark visat att hos hivpositiva som röker är rökningen en
större riskfaktor än själva hivbärarskapet. I många studier visar
man på ökad sjuklighet i hivrelaterade följdsjukdomar, men de
riskerna är väldigt små. För de genomsnittliga personerna med
hiv är det oftast ett större problem att de utesluts ur sociala
sammanhang och att de inte får samma mottagande inom vårdapparaten.
Det är dock alltid svårt att översätta epidemiologiska
samband till enskilda individer. En gissning och förhoppning
är att vi kommer att gå mot mer individanpassad vård där individens
hivstatus inte kommer att vara huvudsakligt fokus utan
i stället bara en pusselbit tillsammans med andra hälsofaktorer.”
När man blir gammal och behöver tas omhand
”De flesta vill nog fortsätta att bo hemma”, tror läkaren Göran
Bratt från Venhälsan. ”Om man har en kronisk sjukdom är det
kontinuitet hos de vårdande personerna – kurator, sjuksköterska,
läkare – som är viktig. Det gäller också hemtjänsten; att inte