64
också: övergivna, misshandlade, våldtagna av släktingar …
Tidigare fanns där en förskollärare som hade hiv, och hon pratade
vitt och brett om det. Men de allra flesta skulle aldrig tillstå att
de är infekterade.
Vad har du arbetat med tidigare?
Jag har jobbat i skolan hela mitt liv, som lärare, men mest som
rektor. Jag har jobbat mycket med barn med diagnoser, barn som
behöver extra stöd. Jag började som lärare i Borlänge, på låg- och
mellanstadiet, men egentligen är det matte och juridik som är
mina ämnen. Sedan har jag varit rektor bland annat på tekniska
gymnasiet och på en yrkesskola.
Nu bor jag i Leksand. Jag har tre barn och har varit gift två
gånger. Jag har sju barnbarn, varav sex är flickor. Mina äldsta
barnbarn kan nog komma att följa i mina fotspår, de har ett stort
socialt engagemang.
Hur reagerade din familj när du fick hivbeskedet?
Yngsta grabben, som är 36 år, sa: ”Fan, morsan, vad skönt att det
inte var cancer!” Min dotter, sjuksköterskan som har adopterat,
säger att det går att hålla i schack. Jag ringde runt till barnbarnen
och släkten och berättade. Jag har också berättat det för grannarna
och på min blogg. Alla har tagit det mycket bra, det kunde ju ha
varit värre!
Jag har förstått att det är speciellt att bli smittad i min ålder.
Okej, jag har fått hiv, och då är det kanske min uppgift att avdramatisera
sjukdomen. Innan jag fick diagnosen upptäckte läkarna