287
1. En gemensam syn på hur man ska möta äldre vid livets
slut. En vård utan kränkningar kräver tid för reflektion och
öppenhet i arbetslaget, men även att vården anpassas efter
den enskilde och inte efter dagens rutiner.
2. Ett stödjande och närvarande ledarskap. Minska antalet
medarbetare per chef till 20–25 personer.
3. Utveckla kontinuiteten i vården. De med störst behov bör i
möjligaste mån ha samma personal.
4. Utveckla ur och skur-äldreboenden. Äldre bör i större
utsträckning erbjudas möjlighet att vara utomhus.
5. Välkomna närstående till boendet och som stöd i hemtjänsten.
Personalutbildningen är en svår fråga, menar Bjurström.
”Mycket tyder på att det viktigaste är att man har en empatisk
förmåga. Men det kräver att man har en ledning som stödjer
detta. Risken blir annars att man drunknar i sin egen empati och
sluter sig eller slutar helt. Frågan är också hur man finner dessa
empatiska personer i dag när allt bygger på betyg.”
Hans erfarenhet är att det kan vara mer effektivt att utbilda ett
helt arbetslag kring demens eller hiv än att utbilda någon enstaka
i gruppen till expert. Behoven hos dem som lever med hiv kan
också vara väldigt individuella.
”Självhjälpsgrupper kan vara bra”, tror Niklas Bjurström.
”Man ger varandra stöd för att bryta stigmatiseringen, om den är
ett problem. Man kan lättare formulera sina behov och förmedla
dem till vården. Gruppterapi med äldre patienter har också gett
ganska lyckat resultat. Det kan nog vara av värde även för dem
som lever med hiv, som hjälp för att inte försvinna i sin sjukdom
utan acceptera den för att kunna gå vidare.”